Den ultimata guiden om paternosterverk

Söker du information kring paternosterverk – då har du hamnat rätt!

 

På Relevator säljer vi lagerautomater och annan typ av lagerautomation, nu delar vi med oss av i stort sett ALL kunskap vi har kring paternosterverk i denna nyttiga och uttömmande guide.

 

Hitta rätt direkt genom innehållsförteckningen eller ta dig igenom guiden för att i detaljs förstå lagerkaruseller som det också kallas.

 

I denna guiden gör vi vårt bästa för att hjälpa er att förstå allt kring hur ett paternosterverk fungerar, varför företag väljer att utnyttja tekniken, hur en maskin är konstruerad samt vad man kan tänka på inför ett eventuellt köp – trevlig läsning!

 

Vilka tillverkare finns det av paternosterverk?

Paternosterverk tillverkas av både stora och små aktörer i hela världen. De mest kända tillverkarna globalt är Kardex Remstar och Hänel, båda baserade i Tyskland (Kardex dock med huvudkontor i Schweiz). Kardex har sedan länge en stark och stabil organisation i Sverige medan Hänel finns etaberat i landet genom agenturer.

Utöver ovan tillverkare så har Constructor historiskt varit en relevant aktör inom paternosterverk. Sedan 2023 tillverkar Constructor längre inga paternosterverk utan satsar istället på sina hissautomater. Det finns fortfarande både kompetens kring service och reservdelar att köpa till Constructors paternosterverk. 

På den svenska marknaden är det främst ovan aktörer som är tongivande, men ute i världen finns även maskiner från tillverkare som t.ex.:

• Jungheinrich
• Daifuku
• Linnex
• Vidir
• Alba
• m.fl.

Hur är ett paternosterverk uppbyggt?

Innan vi går in på fördelar och tydligare användningsområden för paternosterverk och lagerkaruseller så beskrivs nedan hur maskinen som sådan är uppbyggd. I grunden är konstruktionen relativt enkel, något som bidrar till maskintypens robusthet och driftsäkerhet. Förenklat består en maskin av följande komponenter:

• Gavlar
• Grundhyllor (Carriers)
• Täckplåtar
• Maskinöppning
• PLC/Kontrollpanel
• Motor

 

Maskinens lagringskapacitet

Det finns fler faktorer än maskinens gavlar som avgör ett paternosterverks lagringskapacitet, i synnerhet själva förvaringshyllorna – men gavlarna är inte oviktiga.

 

Utöver att gavlarna kommer i en specifik höjd, så finns dessa också i olika djup. Djupet på gavlarna avgör sedan hur djupa förvaringshyllor som går att fästa på ramen – således i förlängningen lagringskapaciteni termer av både yta (m2) och kubik (m3).

 

Djupet på gavlarna är oftast någonstans mellan 1 250 mm (smalaste varianten av paternosterverk) till 1 750 mm (djupaste varianten). 

 

En annan viktig aspekt där gavlarna påverkar maskinens lagringskapacitet är gavlarnas grovlek. Grovleken på gavlarna är inget man som användare normalt behöver tänka på, men för förståelse av maskinens konstruktion så anpassas detta utefter hur tungt gods maskinen ska klara av och hur hög maskinen är. En hög maskin som ska kunna hantera tungt gods behöver ganska naturligt lite tjockare stål i grundkonstruktion.

Förvaringshyllor (carriers)

Förvaringshyllorna i ett paternosterverk kallas ofta inom branschen för carriers. Konfigurationen av carriers i ett paternosterverk är en högst central del för att bedöma maskinens lagringskapacitet i både yta, volym och vikt. En carriers kapacitet bygger på 5 viktiga egenskaper:

• Carrierns bredd
• Carrierns djup 
• Carrierns höjd (pitch)
• Antal mellanhyllor
• Carrierns maxlast

Carrierns bredd

Vid val av ett paternosterverk är maskinbredden utöver maskinens höjd kanske det viktigaste måttet att ta i beaktning. Maskinbredden avgör bredden på maskinens hyllor och blir alltså en avgörande komponent för att få ut maximal lagringskapacitet.

 

Carriers för ett paternosterverk kommer ofta i standardmått och om man inte specialbeställer så är det nedan ungefärliga mått som olika tillverkare brukar erbjuda.

• 2 250 mm
• 2 450 mm
• 2 650 mm
• 2 850 mm
• 3 050 mm
• 3 450 mm
• 3 650 mm
• 4 000 mm

Carrierns djup

Carrierns djup är naturligt det andra av måtten som avgöra paternosterverkets lagringskapacitet i termer av lagringsyta (m2, carrierbredd x carrierdjup). Djupet på en carrier finns oftast i 3 olika storlekar med nedan ungefärliga mått:

• 400 mm (370 mm – 420 mm beroende på tillverkare)
• 500 mm (470 mm – 520 mm beroende på tillverkare)
• 600 mm (620 mm – 6240 mm beroende på tillverkare)

Djupen är ofta anpassade för att fungera bra med standardstorlekar som finns på olika typer av lagerlådor.

Carrierns höjd (pitch)

Carrierns höjd kallas ofta inom branschen för “pitch”. Pitchen är ett mycket viktigt mått vid val av paternosterverk då detta avgör vilken maximal höjd ni kommer kunna ha på godset som lagras i maskinen. En carrier i ett paternosterverk har helt fasta mått och alla grundhyllor i verket rör sig tätt ovan/under varandra. 

 

Olikt en hissautomat som automatiskt kan läsa av varierande godshöjder finns det alltså en maxhöjd i ett paternosterverk beroende på carrierpitchen. Vanliga carrier-höjder är t.ex:

• 250 mm
• 300 mm
• 350 mm
• 400 mm 
• 450 mm
• 500 mm

Viktigt att beakta när man pratar om carrierpitch är att man måste kontrollera om måttet som leverantören/tillverkaren anger är yttermåttet på grundhyllan eller om det faktiskt är måttet som anger maximal lagringsbar höjd. 

 

Pitchen på en carrier avgör hur många grundhyllor som får plats i paternosterverket, samt hur många mellanhyllor respektive grundhylla kan innehålla. Ett paternosterverk som är 8 meter högt och som har hyllor med en pitch på 250 mm kan naturligt innehålla fler hyllor än om respektive grundhylla är 450 mm.

 

Antal mellanhyllor

En annan viktig komponent i ett paternosterverk är det som kallas för mellanhyllor. Mellanhyllor är helt enkelt extrahyllor som kan sättas in i respektive carrier/grundhylla – ett effektivt sätt att skapa mer lagringsyta och en möjlighet att få fler lagerplatser i paternosterverket.

 

En vanlig indelning är t.ex. att en carrier med 350 mm i pitch (höjd) kan ha 2 extra hyllor = detta skapar en carrier med 3 lagringsbara hyllor där respektive hylla kan rymma en lagerlåda eller gods med en maxhöjd om ca 100+ mm.

Beräkning av lagringskapacitet

Med ovan komponenter i beaktning (carrierbredd, carrierdjup, carrierhöjd/pitch, antal mellanhyllor) så kan man beräkna ett paternosterverks kapacitet i både yta (m2) och volym (m3), i nedan tabell följer några exempel av vanliga modeller. Vill ni ha hjälp med liknande beräkningar är ni välkomna att höra av er!

 

Modell	Kardex Megamat RS 350.1.3250.5.381.31	Constructor IPN8*2-520-341-4100/22-5490	Hänel Rotomat 956
Maskinhöjd	6 700 mm	5 490 mm	7 760 mm
Maskinbredd	3 875 mm	4 800 mm	3 420 mm
Maskindjup	1 571 mm	1 700 mm	1 670 mm
Golvyta för maskinen	6 m2	8,2 m2	5,7 m2
Carrierbredd	3 250 mm	4 100 mm	2 870 mm
Carrierdjup	528 mm	520 mm	640 mm
Carrierhöjd / pitch (fri lagringshöjd)	350 mm	340 mm	450 mm
Antal carriers	31 st	22 st	27 st
Antal mellanhyllor	62 st, totalt 93 lagringsbara hyllor	22 st, totalt 44 lagringsbara hyllor	10 st, totalt 37 st lagringsbara hyllor
Lagringsyta (m2)	159,6 m2	93,8 m2	68 m2
Lagringsvolym (m3)	18,6 m3	10,3 m3	22,1 m3

Carrierns maxlast

Carrierns maxlast avgörs ofta utifrån vilken motorstyrka paternosterverket har, själva konstruktionen och antal mellanhyllor är dock inte obetydligt. Eftersom mellanhyllor har en viss egenvikt så kan man i regel säga att ju fler mellanhyllor en carrier har, desto mindre godsvikt kan man ha i respektive carrier.

Vanliga maxlaster för en carrier är ofta t.ex. 300 kg , 400 kg eller 500 kg. Som grundregel kan man säga att en carrier som klarar maxlast över 300 kg innebär att de allra flesta verksamheterna inte behöver oroa sig särskilt mycket för att överlasta. Vet man med att man ha relativt tungt gods, t.ex. diverse ståldetaljer, verktyg, etc. så ska man dock vara uppmärksam. 

Nedan är ett exempel på hur maxvikten på ett Kardex paternosterverk illustreras. Här kan man t.ex. att det också finns olika typer av mellanhyllor:

• Självbärande hyllor, dessa är lite grövre och tyngre men kräver inga stödplåtar för att hållas uppe.
• Enklare plåthyllor, lättare vilket gör att man kan ha högre godsvikt, men kräver stödplåtar för att inte böjas.

 

Täckplåtar

När ett paternosteverk fått sina gavlar resta och carriers installerade så täcks konstruktionen av plåtar, så kallade täckplåtar. Täckplåtarna har som främst funktion att kapsla in maskinen så den blir säker och snygg, men också i viss mån för att stadga upp konstruktionen.

 

Det som kan vara värt att tänka på vad det gäller täckplåtar när man köper begagnade paternosterverk är att kontrollera så inga plåtar saknas. När maskiner tidigare stått i par/grupperingar och sedan flyttas så kan plåtar ibland fattas om man vill placera paternosterverket ensamt. Plåtar går att ersätta, men kan vara relativt kostsamma om det måste beställas från tillverkaren.

Maskinöppning

Maskinöppningen eller bara “öppningen” på ett paternosterverk fyller den högst centrala funktionen i att det är där man både lagrar in och plockar ur gods ur maskinen. Vad det gäller maskinöppningen finns det några viktiga aspekter:

Säkerhet

I öppningen sitter det viktigaste säkerhetssystemet i paternosterverket – ljusridån. Ljusridån består av lasersensorer som går horsiontellt längs med hela öppningen och ser till att varken gods, armar, händer eller fingrar kan komma in i hyllorna medan paternosterverket roterar. 

 

Skulle man föra fram fingret alternativt gods eller en låda som faller ur plötsligt bryter ljusridån så stannar paternosterverket omgående.

Höjd på öppningen

Ett vanligt argument för att lagra gods i en lagerautomat så som paternosterverk är att operatören/plockaren får ett ergonomiskt arbetssätt – detta förutsätter att maskinens öppning är på en lämplig höjd. 

 

Som standard sitter öppningen på ett paternosterverk ca 1 meter upp.

 

När man beställer ett nytillverkat paternosterverk går det att anpassa öppningens höjd. När man anpassar maskinens öppningen handlar det oftast om att man t.ex. placerat paternosteverket i en sänka i golvet och således vill ha öppningen lite högre.
Det kan t.ex. också vara för att man har produkter som ska hanteras med en specifik truck eller materialvagn

Arbetsbord

Arbetsborden i öppningen är det bord som sticker ut horisontellt med i linje med öppningen och ger ett stöd och en arbetsyta vid hantering av produkter som ska in eller ut i maskinen. 

 

Arbetsbordet är allt som oftast 300 mm djupt och tillverkat i någon form av plåt. När man mäter en maskins djup räknar man ofta bort arbetsbordets djup, så ha detta i beaktning när ni tittar på ett paternosteverk. En maskin med djup på t.ex. 1 600 mm har alltså ofta ett djup på 1 900 mm inkl. arbetsbordet. 

 

Arbetsbordet är mycket praktiskt både vid inlagring och plock då man kan dra ut och låta ev. lagerlådor som paternosterverket är fyllt med vila på arbetsbordet när man hanterar godset.

 

Det går att få olika ytskickt på arbetsbordet om man av någon anledning har produkter som kan vara känsliga mot vissa material. T.ex. går det att täcka arbetsbordet med en plast-/plexiyta om produkterna inte får röra annan metall. Likaså går det att installera paternosterverket utan arbetbord.

PLC/kontrollpanel

PLCn eller kontrollpanelen som den också kallas är den inbyggda “datorn” i maskinen som gör att man kan styra maskinen. Manuell styrning av ett paternosterverk innebär allt som oftast att man knappar in vilket hyllplan som man vill ska presenteras i maskinens öppning.  

 

I kontrollpanelen finns det också tillgång till diverse inställningar och information kring maskinen, oftast inget som är av vikt för en vanlig operatör. 
Kontrollpanelen brukar normalt ha en placering över maskinens öppning, vid sidan om den, eller i ett separat skal t.ex. vid en datalåda eller liknande.

 

I vissa fall kan PLCn/kontrollpanelen innehålla lite mer systemstöd så som möjligheten att hålla artikelnummer och lagersaldo. Vi rekommenderar sällan att man använder denna funktionalitet, det fungerar bättre att ställa en vanlig PC vid sidan av maskinen och fortsätta hålla saldon etc. i sitt affärssystem WMS. Vill ni kräva mer om just styrning och integrationer av lagerautomater och paternosterverk kan ni läsa mer om det här.

 

Motor

Paternosterverkets motor kan vara avgörande för hur tungt gods som kan lastas i maskinen. Utöver att en större motor innebär möjligheten att driva tyngre last, så avgör också motormodellen ofta robustheten i verkets övriga komponenter, t.ex. grovlek på gavlar och maximal lastkapacitet på carriers (som beskrevs i tidigare avsnitt).

För Kardex beskrivs t.ex. motormodellen och kapaciteten av nedan modellangivelse

• Kardex Megamat RS 180
• Kardex Megamat RS 350
• Kardex Megamat RS 650

Lite förenklat kan ovan modeller hantera 180 kg, 350 kg respektive 650 kg per carrier/grundhylla. Maxkapaciteten för ett paternosterverk bedöms dock som sagt av fler parameterar än motorn. 

Maskinbredd, antal mellanhyllor, maskinhöjd och motor kan samspela, och exempel på hur en maskinskapacitet illustreras på själva paternosterverket kan ses nedan. Tillverkarna har vanligtvis tydliga tabeller på sina hemsidor också.

Tillval till paternosterverk

Utöver ett paternosterverks standardkomponenter så finns det en rad tillval till maskinerna, tillval som ofta redan finns på begagnade maskiner, eller som går att anpassa när man beställer ett nytt verk. Nedan är några vanliga lösningar och alternativ:

Maskinlucka

Att köpa till en maskinlucka till en lagerkarusell är en väldigt vanlig lösning. Maskinluckan gör att öppningen på verket går att stänga igen, antingen automatiskt eller manuellt. Med luckan som lösning skapas bättre förutsättningar för att undvika att smuts och damm kommer in i maskinen när den inte används.

 

En lucka på lagerautomaten kan också vara användbar för att låsa in värdefullt gods för att på så vis minska svinn / stölder.

LED-list

Ett tillval som är populärt för att öka både hastigheten och säkerheten i plocket från ett paternosterverk är det som kallas för en “LED-list”. LED-listen är en ljuslist som är infräst i maskinens arbetsbord i öppningen och som med LED-ljus och text kan visa information som förenklar samt snabbar upp arbetet för operatören.

Det vanligaste användningsområdet är att listen tydligt visar varifrån på hyllan som gods ska plockas. Det är också vanligt att det i samband med att listen visar plocklokationen, så skrivs t.ex. artikelbeskrivning och antal som ska plockas ut – således minskar risken för plockfel.

ESD-design

Jobbar man med produkter som är känsliga för statisk elektricitet så går paternosterverk att beställa ESD-säkrade. Komponenter i maskinen byts ut mot ESD-skyddade alternativt, och framförallt kan man få lådor och inredning till paternosterverket som är ESD-säkrat.

Dubbla öppningar

Ett annat möjligt tillval för paternosterverk är att ha dubbla öppningar, alltså två maskinöppningar i olika höjdnivåer. Detta kan vara ett mycket praktiskt tillval om man vill utnyttja och använda ett paternosterverk på t.ex. två olika våningsplan. En öppning i golvnivå och en på entresolnivå är en vanlig tillämpning.

Hur väljer man rätt paternosterverk?

Har man bestämt sig för att investera i ett eller flera paternosterverk så finns det givetvis en uppsjö av argument för massvis av olika konfigurationer, modeller och typer, nedan är dock våra främsta tips.

Maskindimensioner

Den vanligaste och mest uppenbara förutsättningen som kan finnas inför ett köp av ett paternosterverk är hur ens fastighet ser ut. 

 

För att maximera nyttan av en lagerautomat så försöker man alltid få ut så mycket höjd som möjligt. Här är tumregeln att man faktiskt kan köpa en maskin som är så nära som 50 mm ifrån ens maximala takhöjd. Tänk på att utgå ifrån den lägsta punkten i taket vid mätning, om man har t.ex. snedtak.

 

Efter höjden så är bredden nästa stora mått att fundera över. Skillnaden mellan ett smalt och ett brett paternosterverk kan vara så mycket som 1,75 meter – lagringskapaciteten i en maskin som har 4 000 mm breda carriers är 70% högre jämfört med en maskin som har 2 250 mm i breda. Har ni plats för det är vår rekommendation att välja ett så brett paternosterverk som möjligt.

 

Vad det gäller djupet på ett paternosterverk så skiljer det som mest 500 mm i ytterdimensioner mellan en djup och en grund maskin. Carrierna/grundhyllorna kommer i djup om 400 mm, 500 mm och 600 mm – den maximala skillnaden mellan en grund och en djup maskin är alltså 50%. På andrahandsmarknen är paternosterverk med 400 mm djupa carriers väldigt ovanliga, således, hittar ni rätt maskin i höjd och bredd så stirra er inte blinda på detta mått.

Kapacitet

Lagringsyta

Vid val av paternosterverk är kapaciteten ni har behov av matchat mot maskinens kapacitet kanske det viktigaste att ta i beaktning.

 

Det vanligaste scenariot i ett helt manuellt lager är att man har hyllställ fyllda med lagerlådor. Hyllställen är kompakta, men når oftast inte högre än 2 – 2,4 meter. Ett paternosterverk matchar hyllställ i kompakthet, men utnyttjar takhöjden och sparar därmed väldigt mycket yta. 

 

För att göra en överslagsräkning av ert nuvarande nyttjande kan ni räkna enligt nedan:

• Antal rader med hyllställ (t.ex. 10)
• Antal sektioner med hyllställ per rad (t.ex. 4)
• Antal hyllor per sektion (t.ex. 5)
• Storlek per hylla (t.ex. 600 mm djup x 1 000 mm bredd

Ovan uppsättning av hyllställ har en lagringskapacitet i yta enligt nedan beräkning:

10 rader x 4 sektioner x 5 hyllor x 0,6 m2 (600 mm x 1 000 mm) = 120 m2

 

Denna kapacitet är troligen fördelad på en yta som är ca 80 m2, enligt nedan illustration.

 

Jämförelsevis kan man jämföra med tabellen här. Beräkningen är den samma, men med förutsättningarna i ett paternosterverk:

• Antal carriers (t.ex. 31)
• Antal extra mellanhyllor (t.ex. 62)
• Storlek per carrier (T.ex. 528 mm x 3 250 mm)

Ovan paternosterverk har en lagringskapacitet i yta enligt nedan beräkning:

93 hyllor (carriers + mellanhyllor) x 1,716 m2 (528 mm x 3 250 mm) = 159,6 m2

 

Dessa 160 m2 kan lagras på endast 6 m2 i golvyta, maskinens dimensioner är 1,57 m x 3,88 m.

Lagringsvolym

Oftast räcker det med att beräkna lagringsytan för att få en bra indikation på hur stort behovet är rörande lagringen i ett paternosterverk. Eftersom paternostverk är utformade för relativt små produkter är volymfrågan ofta ett relativt litet problem, det handlar främst om att skapa väldigt många lagerplatser (ibland tusentals) på liten yta. 

 

Skulle du vilja beräkna lagringsvolymen mer i detalj så använder man precis samma beräkning som ovan rörande lagringsyta med tillägget att man får föra in höjden på respektive hylla i ekvationen.

 

Ett scenario skulle kunna se ut som nedan.

Hyllställ med 500 m mellan hyllorna (2,5 meter högt hyllställ):

10 rader x 4 sektioner x 5 hyllor x 0,6 m2 (600 mm x 1 000 mm) x 0,5 m = 60 m3

 

Paternosterverk med 350 mm pitch på carriern:

93 hyllor (carriers + mellanhyllor) x 1,716 m2 (528 mm x 3 250 mm) x 0,35 m = 55,85 m3.

 

Som ni kan se i ovan exempel så erbjuder paternosterverk lägre kapacitet i m3 än hyllstället, förklaringen här är att man brukar ha väldigt mycket luft mellan hyllorna i ett hyllställ, medan ett paternosterverk ofta är tätt packat.

Godsets maxdimensioner

När man utvärderar vilket paternosterverk man ska köpa är ert gods maxdimensioner viktigt att ta i beaktande, det viktigaste att utvärdera är höjden på godset ni tänker lagra. Paternosterverk är fantastiska lagerautomater för att lagra småprodukter, kompakt, på en liten yta – men har ni lite mer skrymmande produkter så kanske inte dessa passar i verket.

 

Har ni produkter med höjder på 300 mm, 400 mm eller kanske till och med 500 mm så var extra noggranna med att kolla carrierns / grundhyllans så kallade “pitch”. Har maskinen en pitch på 350 mm så går det helt enkelt inte att förvara en produkt som är 400 mm hög (om den inte kan läggas ned eller liknande givetvis).

 

Vad det gäller längd och djup på ert gods gäller samma sak, kontrollera carrierns / grundhyllans dimensioner noga. Att allt gods och alla typer av dimensioner ska gå att förvara i en maskin är sedan i slutändan inte troligt, men kan ni få in en övervägande majoritet av ert gods i maskinen så brukar investeringen visa sig vara god ändå.

Vikt

Den maximala vikten ett paternosterverk kan lastas med är också viktig att tänka på innan man köper ett paternosterverk. Generellt har paternosterverk möjligheten att lastas maximalt med 300 kg, 400 kg eller 500+ kg per carrier / grundhylla, en kapacitet som fungerar för de absolut flesta verksamheterna.

 

Vet ni med att ni har relativt tungt gods så är det enklaste sättet att kontrollera ert behov att mäta upp en carrier eller mellanhylla på golvet eller på ett bord. Placera sedan ut godset ni avser lagra på den uppmärkta ytan och väg produkterna – blev det mer eller mindre än carriernas maxkapacitet?

Antal maskiner

Lagringskapacitet

Är ni i första hand ute efter lagringskapacitet så grundar sig utvärderingen nästan helt i beräkningarna ni kan se i avsnittet längre upp, alltså rörande lagringsyta och lagringsvolym. Paternosterverk går inte att bygga hur stora som helst, och ofta är takhöjden i ett företags fastighet den stora begränsingen.

 

Vårt exempel lite längre upp var ett paternosterverk på 6,7 meter i höjd med en total lagringskapactitet i yta på 160 m2, i ett lager med motsvarande takhöjd på ca 6,7 m men där lagringsbehovet är 320 m2 – så kan man helt enkelt räkna med att man behöver 2 maskiner.

Plockeffektivitet

Vad det gäller plockeffektivitet blir utvärderingen kring antal maskiner man behöver genast mer komplicerad, men det finns några riktlinjer.

 

Först och främst kan man säga att om man eftersträvar ökad plockeffektivitet, så ska man alltid köpa 2 eller fler paternosteverk. 1 paternosterverk ger i första hand betydliga platsbesparingar, men vid användning av 2 eller fler, kombinerat med ett bra WMS/affärsystem, så kan man uppnå bra sifforr i termer av plock per timma. 

 

En bra upplagd plockstrategi med 2 eller fler paternosterverk kan innebära att en lagerarbetare kan plocka från 100 – 250 plockrader per timma, detta går att jämföra med ett manuellt plock som normalt brukar ligga på 50 – 70 plockrader per timma. 

 

En plockstation för en lagerarbetare som är maximerad för effektivitet brukar max innehålla 3-4 paternosterverk per plockare – med en sådan uppsättning står plockaren aldrig still och väntar på maskinerna, utan håller hela tiden ett högt plocktempo. 

Val av tillverkare av paternosterverk

Företagen som tillverkar paternosterverk är alla seriösa aktörer med bra produkter, men valet av leverantör/tillverkare är trots allt högst centralt. 

 

Vårt främsta tips vid utvärderingen av tillverkaren är att sätta komplexiteten i ert behov i fokus.

 

Ska ni köpa 1 paternosterverk, det kommer användas begränsat och ni köper det mest för att spara plats? Då kommer tillverkaren ha en ganska marginell roll från dagen då maskinen väl är installerad. Produkterna är riktigt driftsäkra, och man har sällan behov av support.

 

Ska ni köpa 6 paternosterverk, större delen av verksamhetens lager ska lagras i dem, och ni har behov av stöd med en stor IT-integration? Då är det viktigt att göra en ordentlig utvärdering av tillverkarens kompetenser.

 

Här är några tips på saker att undersöka:

• Vad har tillverkaren för leveranstid på en maskin?
• Vad har tillverkaren för leveranstid på reservdelar?
• Hur många servicetekniker har leverantören lokalt?
• Kan man få lokal telefonsupport?
• Har tillverkaren erfarenhet av liknande lösningar som vi eftersöker?
• Finns det några referenser vi kan ringa för att höra deras erfarenheter?

Sammanfattning

Att investera hundratusentals (eller miljoner) kronor i en lagerkarusell kan kännas som en stor risk, utifrån vår erfarenhet är det dock extremt sällan vi ser kunder och företag som inte får stor nytta av sina paternosterverk.

 

Den här guiden är ganska heltäckande vad det gäller bra information och beslut att ta inför ett köp av paternosterverk – men det finns såklart specialfall och diskussioner att gräva vidare som är unika för er.

 

Oavsett om ni är intresserade av begagnade produkter, eller vill ha hjälp i utvärderingen av att köpa ett nytt/nya paternosterverk, så står vi gärna till er tjänst.

 

Ni är välkomna att höra av er via formulär, mail eller telefon!