Drivning av transportband
Drivenheten är den del på transportbanan som gör att bandet snurra och transporterar godset. Det finns dock olika typer av drivenheter, även kallat motorer. I denna guide går vi igenom dessa typer.
Det finns tre huvudsakliga typer av drivning:
● Änddrivning
● Centrerad drivning
● Integrerad drivning
Änddrivna Bandtransportörer
Ett änddrivet transportband är precis vad det låter som. Drivenheten sitter på banans ände och driver genom att sätta slutrullen på transportbandet i drift. Idealiskt bör drivenheten sitta vid bandets slut, och inte början, för att “dra” bandet eller kedjan. Denna typ av drivning kan också kallas “huvuddrivning” då godset transporteras mot drivenheten, “transportbandets huvud”. Det finns även änddrivna transportbanor med drivenhet placerad i början av bandet. Dessa band driver transportbandet genom att “trycka”/”pusha” bandet eller kedjan, vilket innebär drift av transportbanans första rulle.
Centrerad Drivning
En transportbana med centrerad drivning, även kallad mittmonterad drivning, innebär, precis som det låter, att drivenheten sitter längs med transportbandet. Antingen under eller på sidan. Detta innebär att drivenheten inte driver någon av ändrullarna utan en drivrulle under bandet. Detta konstrueras oftast genom två retur-rullar på var sin sida om en större rulle som drivenheten driver. Denna typ av mer komplex drivning gör att dessa transportbanor oftast är dyrare än änddrivna transportband.
Integrerad Drivning
I båda tidigare drivtyper är drivenheten monterad externt på banan. I denna typ av drivning är istället motorn inne i drivrullen. Transportörer med integrerad drivning kan placera både drivrullen i en ände eller centrerad, behöver dock inte vara i mitten.
Drivenhetens Placering
Drivenhetens placering behöver inte bara innebära ände eller centrerad utan även vilken sida motorn är placerad på. Vänster och höger bestäms utifrån om du hade åkt på bandet framåt, därmed din vänster = monterad på vänster sida. I en integrerad drivning har ju inte motorn monterad på någon sida, därför innebär då höger/vänster vilken sida kabeln sitter.
Direkt VS Indirekt drivning
Genom externt monterade motorer kan transportband både ha direkt och indirekt drivning. Detta gäller därför inte integrerad drivning.
Direktdrivning är inte lika komplext alternativ och är därför vanligtvis det mest ekonomiska valet. I en direktdrivningskonfiguration driver motorn direkt transportörens drivrulle. Med indirekt drivning menas istället att motorn driver drivrullen genom exempelvis en serie kugghjul eller kedja mellan sig. Kedjan, även kallad kuggrem, kallas då drivlinan. Indirekt drivning kan resultera i förlorad kraft mellan motorn och kugghjul/kedjehjul. Konfigurationen är dock mycket användbar eftersom den tillåter en förändring av varvtal mellan motorn och drivrullen – vilket gör det möjligt att köra transportbandet med exakta hastigheter eller med hastigheter som annars inte skulle kunna uppnås.
Om ni vill ha möjligheten att kunna driva transportbandet i flera olika hastigheter, är en frekvensomvandlare att överväga. En frekvensomvandlare är ett lämpligt alternativ om ni har enstaka transportband som inte drivs av ett styrsystem. Har ni ett befintligt styrsystem kan man ofta koppla in transportbandet till detta, och genom styrsystemet styra hastigheten.
Hur ni ska tänka vid val av typ av drivning
När det kommer till att välja typ av drivning på ert blivande transportband finns det tre huvudsakliga frågor att ställa sig:
● Vilken typ av bandtransportör behöver ni?
● Vilken drivkraft behöver ni?
● Hur stor yta har ni?
Vilken typ av transportbana ni behöver är den absolut viktigaste faktorn. Detta då alla transportbanor inte är kompatibla med alla typer av drivning. Sedan påverkas både möjlig drivkraft och utrymmet ni behöver ha efter den typ av transportbana ni väljer. Till exempel, finns det inte rum för en motor vid transportbandets in- eller utflöde krävs centrerad eller integrerad drivning.
