Jobbar ni med tungt och otympligt gods och letar efter effektivare sätt för er materialhantering? Rullbanor kan vara ett starkt alternativ! Just tyngden på gods kan skapa utmaningar i en fabriks eller ett lagers flöde, men med rätt transportbana finns det lösningar även för produkter som väger in i ton.

I denna guide hoppas vi kunna skapa förståelse för hur rullbanor för tungt gods är uppbyggda och på så vis ge er förutsättningar att välja rätt rullbanor för er verksamhet! 

Inom rullbanor, vad räknas som tungt gods?

Rullbanor har i grunden en konstruktion som lämpar sig för tungt gods, så allt som oftast är ämnet viktkapacitet inte en avgörande faktor vid val av bana.

Kapaciteten på en rullbana bygger ju inte bara på hur mycket själva konstruktionen (e.g. ramen och rullarna) klarar av, utan kanske främst på hur mycket vikt drivningen klarar.

Med utgångspunkten att det är drivna rullbanor som vi hanterar i den här artikeln, så brukar man kategorisera kapaciteten på banor ungefär enligt nedan:

Kapaciteten på vanliga rullbanor brukar vara ungefär enligt nedan:

• Lättgods, för kollin/gods som väger max ca 25 kg per 1 meter bana 
• Standardgods, för kollin/gods som väger max ca 200 kg per 1 meter bana
• Mellantungt gods, för kollin/gods som väger max ca 600 kg per 1 meter bana
• Tungt gods, för kollin som väger ca 600 kg – 2 000+ kg per 1 meter bana

Vad avgör rullbanans viktkapacitet?

När nu vikten faktiskt är avgörande, så får man tänka på nedan faktorer när man ska köpa rullbanor för tungt gods:

Ramen/konstruktionen

Ramen på en rullbana består ju främst av ben samt det ramverk som rullarna sitter i. Ben och ramverk kan tillverkas i olika material, t.ex. aluminium, plast eller stål – för tungt gods är stål helt klart att rekommendera.

Stålgodset behöver vara tjockt och svetsarna alt. skruvarna som håller ihop ram och ben behöver vara rejäla.

Tillverkarna anger i regel vad maxkapaciteten för rullbanan är i vikt, men en fråga som kan vara värd att kontrollera är hur viktkapactiten skiljer sig mellan ramen och rullarna.

Det kan t.ex. vara så att en jättestabil ram är utrustad med rullar som tål mindre vikt – då behöver man ju endast byta ut rullarna för att uppgradera sin bana för tunggods. 

Rullarna

En högst central del i att avgöra en rullbanas kapacitet är rullarna, och främst när det nedan som behöver tas i åtanke:

Rullarnas material

Materialet på rullarna är viktigt för att avgöra dess lastkapacitet. Rullar i tjockt stål alt. rullar i förstärkta plastmaterial är oftast det som krävs när man pratar om transport av gods som väger över t.ex. 1 000 kg. 

De allra flesta rullarna man ser på marknaden är av stål, men det är då viktigt att kontrollera att stålet inte är för tunt för att klara tunga laster.

Rullarnas avstånd

Desto tätare rullarna är fördelade, desto högre viktkapacitet får rullbanan. Tätheten mellan rullarna kallas för rulldelning och mäts med ett centrum/centrum-måt (CC). När rullarna sitter riktigt tätt blir CC mer eller mindre lika mycket som rullarnas diameter. 

Rullarnas storlek

Större rullar innebär större yta att fördela vikten på, och därmed högre viktkapacitet. Rullarnas storlek mäts i diamater och vanliga storlekar är t.ex. 50, 60 eller 70 mm.
Riktigt stora rullar för tunggods kan vara t.ex. 100 mm+. 

Drivningen

Drivningen på en rullbana är av yttersta vikt för att den ska klara av tungt gods. För rullbanor som ska klara av tyngre gods är i regel nedan komponenter viktiga:

1. En elmotor med 3-fas. Det finns rullbanor som fungerar med vanlig 230-voltsdrivning, men för tyngre gods är det med all säkerhet en motor som kräver 3-fas strömförsörjning.
2. Rullbanor för tyngre gods har alltid en motor med växellådan. Växellådan sänker normalt hastigheten, men ökar i sin tur vridmomentet – något som krävs för tungt gods. 
3. Motoreffekten på en rullbana för tunggods är ofta 0,5 kw eller högre, än viktigare är dock hur motorerna är placerade. Då man hanterar gods kan man sällan ha en enda stor motor som driver rullbanan, utan motorerna är fördelade per sektion, eller x sektioner per motor. 
4. Som en del av drivningen räknas också den funktion som får rullarna att drivas – t.ex. kedja eller rem. Rullbanor för tunggods har allt som oftast en kedjedrift, att jämföras med flatrem som är vanligast för gods av “normal” tyngd.

Slutsats

Med denna guide i åtanke så hoppas vi att ni lärt er lite mer om vad man kan/bör tänka på när man ska köpa rullbanor för tungt gods. Med hjälp av oss, eller en annan leveratör som erbjuder nytillverkade transportbanor kommer det inte vara några problem att specificera behovet och hitta rätt produkter.

Ni är välkomna att se mer av vårt utbud här, har ni några frågor är ni välkomna att höra av er genom formuläret nedan!